När inte ledarskapet fungerar.


Så trots den massiva kritik och den granskning som på senare tid har riktats mot samhall och de graverande uppgifter som har kommit fram från olika håll och som det nu har satts ljus på,  så väljer VD:n för samhall, Monica Lingegård,  att istället för att agera på det enda och förtroliga sätt som borde ha förväntats av en person som sitter på den posten, att man tar itu med de problem som finns, lyssnar till den kritik som har framförts och att man praktiskt gör nånting åt problemen med allt vad som krävs för att mina vidare ska kunna tala om ett ledarskap som är värt förtroendet att leda ”skutan” vidare och framåt på ett väl fungerande sätt. Så vad väljer då Lingegård för alternativ? Jo, nämligen att i värsta smörjan  av självmedömkan så tycker hon synd om sig själv, och avfärdar all kritik med att den är onyanserad och inte korrekt faktamässig.

Inte nog alltså med hon värjer sig mot all kritik som hon inte vill kännas vid, dessutom påstår hon att folk ljuger i det och vad som har förts fram. Men vem är det egentligen som ljuger och som är i avsaknad av allt vad heder heter och har sitt namn?

Men trots det faktum gällande den kritik och granskning  som har framförts, så har man inte från ledningens sida vid ett enda tillfälle dementerat de uppgifter som ligger till grund och orsak till vad som nu har kommit fram. Mycket märkligt förfaringssätt!

Men kanske är så illa att det ledarskap som, Monica Lingegård, nu visar prov på, där man vare sig i en ödmjuk ton är villig att lyssna och ta till sig den kritik som har framförts, där man självkritiskt går i genom vad som är det faktum man behöver åtgärda för att få det hela till att fungera, och att man sålunda genomför de förbättringar som behövs för att samhall ska kunna fungera som det är tänkt,mer än på bara papperet.

Men det Lingegård gör och som nu uppvisar införe öppen ridå är allt annat än ett ledarskap som det går att ha det minsta respekt för. Och därför måste ansvariga och de som står högre i position än vad hon gör, nu ställa sig frågan. Är verkligen Lingegård rätt person för det här uppdraget och som man vidare kan ha fullt och visat förtroende för? Eller bör man, istället för vad som kännetecknar Lingegårds ledarskap ta de fulla konsekvenserna av det hela och sålunda avsätta hennes från hennes post? Och finns det nu och vid det här laget några som helst frågetecken som mer behöver rätas ut för att få vidare klarhet och kunskap i hur samhall fungerar under hennes ledarskap? Om, vilka i så fall?

Annonser

Mer om Samhall


Idag har jag blivit kontaktad av en person som var mycket intresserad om det inlägg jag häromdan skrev om Samhall. I nu läget kan jag inte avslöja vad det handlar om, men så mycket kan säga att en boll har nu satts i rullning, vad som händer härnäst återstår att se.

Men oavsett vad som nu händer framöver är det inte tu tal om annat än att den verksamhet som bedrivs inom ramen för allt vad Samhall har sitt namn nu ska granskas utifrån den verklighet, vad som är sant om Samhall, om hur det har gått till, vad som har hänt och vad som fortfarande händer inom en organisation som inte fungerar på ett tillfredsställande sätt, än mindre efter det  som en del chefer nu försöker sig påstå att det gör.

Jag vill inte gå så långt att jag vill drista mig till att påstå att man från ansvarigt håll och sida ljuger om de uppgifter som nu har kommit fram i ljuset och som Dagens Arbete har skrivit om på sin hemsida. Mest troligt som jag ser det  och vad det hela  handlar om,  är att det på flertal punkter har brustit i kommunikationen från  ansvarigas sida, i ledet ända uppifrån toppen till de som är satta till att sammanordna och få det hela till att fungera efter vad som är sagt och uttalat som målsättningen och uppdraget med deras verksamhet på regionala platser runt om i landet.

Det är en förklaring till att de ser ut som det gör, men det är långt ifrån hela sanningen. Och det är den som nu skall komma fram.

Kanske är det åter dags för ett upprop mot Samhall?


När jag först läste om den skandal som nu har ägt rum inom Samhall och som  säkert många vid det här laget hört talas om blev jag inte ett dugg förvånad. Och kanske är det nu som så att den verklighet som många har försökt att dölja, antingen genom att ljuga folk rätt upp i ansiktet, eller att man på annat sätt försöker bevara och förmedla nån slags positiv bild av att ge de människor som är begränsade till nån form av funktionsnedsättning möjlighet till ett anpassat jobb som ligger i fas med deras förmåga, men där även tanken finns att man på längre sikt ska slussas vidare till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Så långt låter allting bra och verkar vara helt i sin ordning. Men det betyder i så fall och förutsätter att den målsättning och den plan man skissat upp för varje enskild individ följs efter de riktlinjer och normer som man förutsatt sig till att följa därefter också. I annat fall faller det hela platt till marken till likna ett ordstäv som inte betyder någonting.

Idag torde de flesta veta och känna till, åtminstone de som har minsta kännedom,men även de som har erfarenhet utifrån hur Samhalls verksamhet i praktiken fungerar.  Det vill säga i det närmaste och i princip inte alls.

För  ca 2 år sen blev jag själv varse om hur det kunde gå till, efter det att när jag själv  blev inskriven för som det hette, hitta en lämplig miljö, utan stress och högt ställda krav, i syftet att inom en snar framtid åter anpassas till att hitta ett nytt jobb igen. Kan tilläggas, det har jag fortfarande inte gjort, efter det att jag i november 2011 blev arbetslös.

Men det jag fick se och uppleva var en organisation av totalt avsaknad av allt  vad originisation heter och har sitt namn och som på sin höjd fungerade på vad som stod på pappret, men inte mer. Nåt så rörigt och kaotiskt på en och samma gång, dessutom utan någon som helst fast väg och rådgivning, fick mig att stundtals häpna av förvåning över hur det gick till, men och som det absolut inte borde ha fått gå till på det viset.

När det gäller de missförhållanden som har rått inom Samhall och som Dagens Arbete, tidigare har skrivit om i granskande reportage,  om där arbetare på Samhall arbetat under minst sagt misserabla förhållande, allt från att sortera skrot i undermålig arbetsmiljö,till som nu montera  isär granater,  som i och för sig visade sig inte innehålla krut utan färgpulver av nåt slag. Med med  tanke på de som säger de inte kände till innehållet i granaterna, och som dessutom inte tycks ha varit kontrollerat från ansvarigt håll, då blir man fundersam.

D A skriver,

Dagens Arbete har tidigare skrivit om hur funktionshindrade på Samhall sorterade skräp vid livsfarliga maskiner. Vår granskning 2009 ledde till rejäl debatt. ”Samhalluppropet” tog fart och ledningen lovade bättring.

http://da.se/2017/12/djupt-ovardigt-nya-samhall/

Men tydligt är att det åter är dags för ett uppop mot Samhalls verksamhet, och som jag vill påstå direkt fientligt inställda attityd mot sina anställda, eller mot de övriga som är där av annan anledning.