Jag som trodde de skulle riva kåken


Efter ha sett  de tidigare avsnitten av årets upplaga av: Så mycket bättre,  blev de förväntningar och som jag hade sett fram emot att se. allt annat än infriade.

Klichéartat, påklistrat, den rätta känslan ville aldrig riktigt infinna sig av att ställa sig upp och stampa takten. Men vad och som jag tyckte var ännu sämre att se var tjejerna i Icona Pop upprepande med vad som tidigare hade sagts i det programmet. Det var bra sagt av Xx, det kan vi också använda oss av som ett lyckat koncept. Kändes lite så.

Nu hör det derssutom till saken att förutom nån enstaka låt, vem har undgått till att nån gång på radio lyssnat till deras hit: I love it? har jag lyssnat mycket sparsamt till deras musik. Å andra sidan tillhör jag nog fel generation också för att kunna tillgodogöra mig deras musik på förnöjsamt sätt.

Vad som i övrigt finns att säga om årets upplaga är att på det stora hela och rakt över så tycker jag det var en riktigt bra och kul upplevelse att åter titta på det programmet. Men den största begivelsen och artist som jag tyckte höjde sig snäppen något högre än de övriga deltagarna var, Anders Wendin. Det var riktigt stort artisteri från hans sida, snudd på galet, utan att han för den skulle tappade greppet på det han höll på med.

Annonser

Nu vet jag vem Anders Wendin är


När jag för ett tag sen hörde talas om att Moneybrother, eller Anders Wendin som är hans riktiga namn skulle vara en av årets deltagare i årets upplaga av : Så mycket bättre, sträckte min reaktion till det inte mer än ett, jaså? Anledningen? Jag hade nämligen sen tidigare lyssnat väldigt till hans musik och texter och hade därför inte kunnat få nåt personligt intryck av honom. Men den här killen har fullkomligt vänt upp ocn ner på saker i min värld, för sällan har man sett en svensk artist förmedla sådan energi och sån kraft på en och samma gång som han är en förmedlare av