Inte utan korset.


Annonser

Det här är inget straff


Fem års fängelse och utvisning för man som knivhögg polis

Och förtroendet för rättsväsendet sjunker allt djupare ner i skoskaften mot vad det var sen tidigare.

Tankar inför påsken


Jag vill till att börja med inleda det här inlägget med några ord från Bibeln. Och följande bibelvers hämtad från Johannesevangeliet 17:15

Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda.

Det finns så mycket som går att säga/skriva om de här orden som Jesus delar med sina lärjungar strax innan han förs bort för att pinas, lida och korsfästas. Vilket är det centrala och i huvudsak menat till varför och vad som är själv syftet och meningen till varför vi varje år firar påsk, ofta tillsammans med nära och kära och som tillhör vår närmaste familj. Och där utgör vi inget undantag. Ser verkligen fram emot att få träffa mina bägge två döttrar med deras respektive plus barnbarn den här helgen. Inte så ofta det händer, så det är naturligtsvis extra kul varje gång det händer.

Flera kvällar på raken har jag haft svårt för att somna när vi har släckt våra sänglampor för kvällen. Detta på grund av den tinnitus som för några sen drabbade mig i samband med att jag fick så grava hörselproblem att jag inte hade klarat mig utan stöd av de hörapparater jag sedermera fick för att någorlunda fånga upp vad som sägs till mig. Men nu på senare tid har den tinnitus, och som legat på hyfsat acceptabel under några år nu  nivå ökat så pass i styrka och volym, att bara den som själv vet vad det vill säga med ha ett i ständigt brus i öronen, tutande signaler hit och dit, kan till fullo förstå och inse vad det handlar om.

Och kanske var det därför som när jag skulle sätta mig för att skriva det här inlägget jag kom att tänka på Jesu ord. Ord som är en påminnelse, en erinran om att den väg vi vandrar på som efterföljare till Jesus Kristus, och det liv vi lever i tron på att han har frälst oss inte alltid är en dans på rosor. Men och som Jesu ord vill visa på, är vår vandring och vårt liv här på jorden inte alltid ämnade till att leva ett liv, fullt försäkrade om att vi kan känna fast trygghet och tillit i den situation vi befinner oss i.

Men innebär inte för den skull att vi är helt utelämnade till oss själva, helt i avsaknad av allt vad hopp heter.  Paulus skriver till exempel om att vid nått tillfälle var och befann sig de i  svårt trängda  avnöd och av förföljelse  att han misströstade om livet. Kan du läsa om här. Andra Korintierbrevet 1:8-11

Och det hoppet bedrar oss inte, ty Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss. Romarbrevet 5:5

Glad Påsk!

Må du nu få vila i frid, Mireille Knoll!


Helt säkert hade hennes inre sår efter det att hon överlevt förintelsen och de traumatiska uppleveser hon där varit med om och sett, någonsin lagt sig till stilla till ro och  läkt inom sig. Det finns ingen som helst sanning i orden. Tiden läker alla sår. Det gör den inte!

Men må du nu vila i frid! Bort från allt hat. Bort från den värld som inte tål och som inte vill veta av kärlekens kraft och vilket djup som finns i den. Bort från allt mörker!

Är kristendomen på väg att dö ut i Europa?


Ja, åtminstone om man vi ska sätta vår tilltro till vad experterna säger och vad de  siar om kyrkans framtid i den här delen av världen.

Kristendomentappar mark i

Europa – ingen religion är det nya

normala

Orden är hämtade och rubriken till ett inlägg och som blev publicerat i yle nyhetet för 3 dagar sen. Vidare står det att läsa i artikeln.

”Kristendomen kommer att försvinna inom hundra år”

Undersökningens resultat har publicerats i forskningsrapporten Europe’s Young Adults and Religion. Stephen Bullivant, professor i teologi och sociologi på St. Mary’s universitet i London, ligger bakom undersökningen.

Forskningens data baserar sig på en opinionsundersökning som genomfördes åren 2014-2016.

– Unga vuxna relaterar allt mindre till olika religioner och utövar dem allt mindre, säger Bullivant om resultaten.

Enligt honom kommer kristendomens popularitet att fortsätta sjunka.

– Kristendomen som en norm är borta och antagligen borta för gott.

Men om jag ska vara helt uppriktig är min känsla den att det är ett ytterst fåtal kristna, inte minst här i Sverige som tar den här typen av rapporter på något större allvar och låter sig förstå att vad som nu akut behöver göras åt hela den här situationen. Det finns starka skäl till att tro att det inte förhåller sig på annorlunda sätt nämligen.

 

Vart går vägen för Svenska Kyrkan?


Om det är så att kristendomens största fiende finns inom de egna leden, vilket av allt att döma gäller Svenska kyrkan och den teologi som där frodas idag, vad är då syftet med att man finns till som kyrka?

I en debattartikel skriven av Maria Schottenuis i Dagens Nyheter, ställer hon den fråga till Svenska Kyrkan som jag är säker att vi är många som idag vill ha ett öppet, ärligt och rakt svar på, besparade från svepande och flummiga förklaringar .

Uppståndelsen på påskdagen och de andra undren handlar­ i många nutida ­prästers tolkning om att få hjälp, och låta undret ske i det egna hjärtat. Har vi fått en etisk lära i stället för en religion?

För den som följt med i alla turer fram och tillbaka gällande den ny-teologi som alltmer har satt  färg och prägel på vad som numera förkunnas i kyrkor runt om i vårt land, så har det på senare skett en dramatisk kursändring inom Svenska kyrkan där man steg för steg har glidit bort och distanserat sig bort  från det centrala budskapet i och vad som i nämnvärd betydelse kallas för klassisk kristen tro i biblisk lära och undervisning. Detta sett utifrån ljuset av Bibelns definition av vad som menas och avses med det.

Schottenius skriver vidare.

Vad gör Svenska kyrkan med ­miraklerna? Är det tid att om­definiera dem? Ta bort det bokstavliga? Utveckla tanken på att vända dem till symbolik? Till metaforer? Och blir det i så fall kvar en religion­, eller har vi fått en etisk lära?

Det räcker inte att glida undan. Jag tror att kyrkan måste tala klart om mirakler.

Och Markus Birro, skräder inte heller han orden, när han ställer den retoriska frågan. Är Svenska Kyrkan inte kristen längre?

Den kristna tron bygger, äger sitt existensberättigande, på vittnesmål, på historiska dokument.

Om Svenska kyrkan anser att allt detta är saker man kan tolka som metaforer och bilder frikopplade från en tidigare faktisk verklighet, då är, åtminstone enligt Paulus, Svenska kyrkan, inte en kristen kyrka längre.

Är det ingen som upplever det som tämligen alarmerande?

Marcus Birro,författare

https://www.dn.se/arkiv/kultur/maria-schottenius-kyrkan-borde-tala-om-for-oss-om-den-inte-langre-tror-pa-mirakler/

http://www.dagen.se/debatt/marcus-birro-ar-svenska-kyrkan-inte-kristen-langre-1.1121182