Har dom ingen skam i kroppen alls hovrätten?

Det jag syftar på är de jurister som i hovrätten återigen utmärker sig på det mest skamliga sätt, vilket där det för övrigt  inte länge tycks finnas några som helst  gränser sett ur en moralisk synpunkt för hur de hanterar brott och straff.

Den här gången rörde det sig om ett mål där en tidigar dömd brottsling, som av Tingsrätten hade dömts till 5 och ett halvt års fängelse, samt ett skadestånd på 140 000:-  och till att bli utvisad ur landet för det brott som begåtts. Så långt har rättvisan gjort skäl för sitt namn till att skipa rättvisa och så fastslagit en dom som någorlunda ligger i proporttion till brottet.

Men detta var innan det så var dags för hovrätten att ge sin syn på saken och så utdöma vad de ansåg vara för lämligt straff till den knivman som var en hårsmån från att hugga ihjäl en annan människa till döds. Och vips så förvandlade hovrätten det tidigare domslutet till att i det närmaste  bestå i något som omöjligt kan anses som vore det  ett tillräckligt kännbart straff.  Vilket det naturligtvis inte är heller.  1 år och 2 månader är onekligen viss skillnad om man säger så. Dessutom upphävde man den tidigare domen om utvisning.

Men som sagt, det är inte första gången det händer att hovrätten utmärker sig på det mest skamfulla sätt där man sänker vad som tidigare har utdömts till att inte betyda något alls, och som heller  inte medför någon och får som helst konsekvens för den som har begått brott.

Men varför hovrätten är så av en helt  annan uppfattning än vad som i det här fallet Tingsrätten var, det väcker onekligen en hel del frågor om rättsystemet och om hur illa det funkar när sånt här händer. Och då har jag ändå inte vidrört de signaler man sänder ut från hovrätten. Det är inte svårt att gissa sig till.

Annonser